The Hill House i Helensburgh

År 1902, på toppen av sin karriär, fick den berömde skotske arkitekten Charles Rennie Mackintosh (1868-1928) uppdraget att rita ett hus åt bokförläggaren Walter Blackie (1860-1953) i staden Helensburgh, belägen ca 50 km nordväst om Glasgow.

Husprojektet involverade också Mackintoshs hustru Margaret Macdonald Mackintosh (1864-1933) – en väletablerad och skicklig konstnär tillika inredningsarkitekt som hade praktisk erfarenhet av olika konstnärliga uttrycksformer och hantverk.

Walter Blackie var en beundrare av Charles arbete med The Glasgow School of Art – kanske den offentliga byggnad som han är mest känd för. Under två perioder hade Charles haft arkitektuppdrag åt skolan: 1897-1899 och 1907-1909.

I dag är The Glasgow School of Art erkänd som en av Europas främsta konsthögskolor. Olyckligtvis har skolan brandhärjats svårt vid två tillfällen: 2014 och 2018.

Både Charles och Margaret arbetade inom skotsk Art Nouveau, även kallad Glasgow Style. De var troligen det perfekta teamet att ta sig an den ”helhetslösning” som projektet krävde, då det bestod av både exteriör och interiör formgivning.

Så låt oss ta en närmare titt på huset som av många anses vara Mackintoshs mästerverk inom genren bostadshus: The Hill House.

Hur byggdes The Hill House?

Walter Blackie verkar ha haft en tydlig vision av hur husets fasad skulle se ut när han sa följande till Charles: "...grå grovputs på väggarna, och skiffer på taket; och den eftersträvade arkitektoniska effekten bör säkerställas genom sammanfogning av delarna snarare än genom slumpmässig utsmyckning." ('...grey roughcast for the walls, and slate for the roof; and that any architectural effect sought should be secured by the massing of the parts rather than by adventitious ornamentation.' )

Eftersom huset skulle designas både interiört och exteriört så ville Charles veta vad familjen Blackie var i behov av i det nya hemmet. Av denna anledning bodde han hos familjen i några dagar.

The Hill House är byggt med sandsten från trakten och har grovputsats, vilket ger huset ett utseende av stram enkelhet.

Med dess massiva väggar och arkitekturen som helhet, verkar huset bära på en tradition hämtad från flera hundra år gamla slott och herresäten runt om i Skottland. Till exempel sägs det att detaljer från The Hill House liknar delar av det skotska Crathes Castle från 1500-talet.

Vilka arkitekturstilar finns i The Hill House?

Mackintoshs känsla för arkitektur omfattade även den folkliga traditionen. I början av 1890-talet tillbringade han flera somrar i engelska Cotswolds, där han tecknade av den lokala byggnadsstilen. Han uppskattade den okonstlade enkelheten och vikten av arkitekturens koppling till funktion och närhet.

Mackintosh fortsatte arbetet med The Hill House genom att lägga till olika former, vilket gjorde det asymmetriskt med bland annat ett tak i olika nivåer. I Mackintoshs tidigare arkitekturprojekt var organiska former som cirklar och böjda linjer framträdande kännetecken. Men nu i The Hill House ges i stället kvadrater och rektanglar högsta prioritet.

Ta fönstren till exempel: The Hill House har 58 asymmetriska fönster, formgivna på omkring 40 olika sätt! Deras utseende varierar, men de har alla en geometrisk form.

Mackintoshs fascination för kvadrater och rektanglar följs upp inomhus, som de fyrkantiga mattor vilka visar vägen genom huset. Detta tyder på att paret Mackintosh inte uteslöt det ena för det andra när något skulle formges. De valde inte bara en geometrisk design av dekorativa skäl, den skulle också användas och fungera praktiskt.

Hur formgavs interiören i The Hill House?

Tecken på Charles och Margarets nyskapande stil syns på ett övergripande sätt i husets interiörer. Feminina och maskulina former och färgscheman varierar i rummen beroende på hur varje rum var tänkt att användas.

Husets väggar är mestadels vita, några är vackert dekorerade med hjälp av schablonmönster i rosa, grönt, grått och silver. En geometriskt uppbyggd ros är ett vanligt förekommande motiv.

Hallen i dess inramning av rätlinjigt mörkt trä ger ett sobert intryck, och leder vidare till det betydligt ljusare sällskapsrummet.

Här har man valt att skapa tre olika zoner för olika aktiviteter. Just detta liknar något som vi nutida människor ofta eftersträvar: den öppna planlösningen. Som ett kök stort nog att också inrymma såväl en matplats som en bekväm del avsedd för sällskapsliv och avkoppling.

I sällskapsrummet i The Hill House finns det en plats att utöva musik, en plats där man kan sitta och njuta av solen, och en del av rummet är avdelat för vintermys vid den öppna spisen. Mitt i rummet placerades en stor fyrkantig matta med geometriskt motiv, kanske för att uppmuntra till en annan möblering och användning av sällskapsrummet.

Ovanför den öppna spisen finns en gessomålning av Margaret Macdonald Mackintosh som gjordes på plats: The Sleeping Princess (Den sovande prinsessan, se bild). Gesso är en speciell sorts gipsblandning som används för att förbereda en yta för målning. Margaret använde ofta gesso i sitt skapande.

I föräldrasovrummet finns två likadana men spegelvända arbeten i sidenbroderi på var sin sida om sängen (se bild). De är formgivna av Margaret Macdonald Mackintosh, liksom sängöverkasten. Här inne finns även Charles ikoniska svarta ladder-back chair (se bild). Den är emellertid mer ett konstverk än en stol att sitta på, och också en perfekt plats att hänga kläderna innan sänggåendet.

Charles och Margaret formgav nästan alla möbler, belysningsarmaturer, textilier och dekorationer i The Hill House på beställning av familjen Blackie. Lamporna, särskilt de takhängda, är estetiskt sett unika. Lampornas formgivning förenar Glasgow Style med japanska influenser.

The Hill House som hem

Familjen Blackie flyttade in i The Hill House 1904.

Paret Mackintosh lämnade över det nya hemmet, och Charles sa: ”Här är huset. Det är inte en italiensk villa, en engelsk herrgård, en schweizisk alpstuga eller ett skotskt slott. Det är ett hus att bo i.” ('Here is the house. It’s not an Italian Villa, an English Mansion House, a Swiss Chalet, or a Scotch Castle. It is a Dwelling House.') Walter Blackie och hans familj bodde nästan 50 år i sitt hem uppe på kullen.

Under åren som gått har The Hill House drabbats svårt av vattenskador. Husets läge på en vädermässigt mycket utsatt plats i västra Skottland har gjort det sårbart för regn och blåst.

Sedan 1982 har The National Trust for Scotland (NTS) haft ansvaret för The Hill House. Organisationen arbetar intensivt med att rädda huset för framtiden. Under detta viktiga arbete är The Hill House alltjämt öppet för besökare.

För vidare läsning

• Alan Crawford, 1995, Charles Rennie Mackintosh, London: Thames & Hudson Ltd
• Jackie Cooper (ed.), 1984, Mackintosh Architecture. The Complete Buildings and Selected Projects, London: Academy Editions
• Jude Burkhauser (ed.), 1990, Glasgow Girls. Women in art and design 1880-1920, Edinburgh: Canongate Publishing Limited
• Jan Torsten Ahlstrand, 1976, Arkitekturtermer, Lund: Studentlitteratur (Lexikon över svenska, engelska, tyska och franska arkitektur- och stadsplanetermer.)
• The Hill House website
• Mackintosh Architecture website