Så formades Europa
Mer makt åt folket: 1980-talet
Det europeiska projektet expanderar
Det europeiska projektet expanderar
EG fortsätter att utvecklas under 1980-talet, och fler länder kommer till. Den gemensamma inre marknaden grundas, alltmedan utrikespolitiken domineras av kalla kriget. Vilka frågor påverkar väljarna i Europa?
1984: Mer makt åt medborgarna med ett starkare parlament
1984 går medborgarna i tio länder till valurnorna för att rösta fram sina Europaparlamentsledamöter, inklusive Grekland som gick med i EG 1981.
Parlamentets makt har nu utvidgats till EG:s finanspolitik, och medborgarnas företrädare får vara med och bestämma om gemenskapens budget.
Inför valet antar ledamöterna ett förslag till nytt EU-fördrag som är tänkt att fungera som en konstitution för EU. Förslaget drivs på av federalisten Altiero Spinelli som vill reformera EG:s institutioner så att de kommer närmare medborgarna. Fördraget föll till sist eftersom det inte godkändes av medlemsländernas regeringar, men är ändå ett bra exempel på parlamentets ansträngningar att göra EG mer demokratiskt.
1989: Mot Medelhavet
När valet hålls 1989 är Spanien och Portugal nyblivna EG-medlemmar, vars medborgare får rösta för första gången.
Utvidgningen till Sydeuropa leder till att skillnaderna mellan olika regioner inom EG ökar. För att tackla detta görs sammanhållningspolitiken till en integrerad del av EG-arbetet, med strukturfonder och fleråriga program som riktar investeringar till de fattigaste regionerna.
EG tampas med allt större miljökatastrofer, däribland Tjernobylkatastrofen, alarmerande höga föroreningar i luft och vatten, samt hål i ozonskiktet. Allmänhetens medvetenhet om hoten mot miljön ökar, och uppmärksamheten riktas mot behovet av en europeisk miljöpolitik. Detta återspeglas också i framgångarna för gröna partier i olika delar av Europa.
Samtidigt går den europeiska integrationen framåt. Den europeiska enhetsakten från 1986 inför en gemensam marknad, som avlägsnar handelshinder inom EG och harmoniserar normer och standarder. Parlamentet har fått mer att säga till om i lagstiftningsprocessen, genom det så kallade samarbetsförfarandet och samtyckesförfarandet. För att parlamentet ska kunna utföra sin uppgift behöver det medborgarnas demokratiska röst som vägledning.
Erasmusprogrammet har grundats. Programmet gör både akademisk utbildning och yrkesutbildning tillgänglig för de ungefär 13 miljoner människor som skulle komma att delta i det fram till 2022.
Europaparlamentet inviger Sacharovpriset för tankefrihet 1988. Priset är en del av parlamentets gedigna arbete för demokrati och yttrandefrihet, och ges till människor, grupper och organisationer som bidragit väsentligt till mänskliga rättigheter. Det första priset går till Nelson Mandela och Anatolij Martjenko (postumt) 1988.