Utställning
Så formades Europa
Europas gränser förändras: 1990-talet
En framtid i ett nytt Europa
Utvecklingen av ett Europa utan gränser fortsätter in på 90-talet. EU växer, den inre marknaden grundas, det blir fritt att resa över gränserna, och euron införs som valuta. Hur reagerar väljarna vid valurnorna?
1994: Ett nytt Europa med ett nytt EU-fördrag
Den värld som ligger invid EU:s yttre gränser är en helt annan värld än den som fanns där vid det föregående valet. Tyskland har återförenats, och spänningarna som uppkommer ur Jugoslaviens sammanbrott leder till våldsamma krig under det närmaste årtiondet.
Att Berlinmuren föll den 9 november 1989 berodde till stor del på de fredliga demonstrationer och protestmarscher som anordnades av civilsamhällesorganisationer i det förnyade Östtyskland. Denna fredliga revolution var ingen isolerad händelse. Det låg i tidsandan, med Solidarność-rörelsen i Polen, den paneuropeiska picknicken i Ungern, sammetsrevolutionen i Tjeckoslovakien, den baltiska kedjan i Baltikum, och den våldsamma revolutionen i Rumänien. Över hela Central- och Östeuropa går folk ut på gatorna för att fredligt och förenade kämpa för demokrati, rörelsefrihet och rättsstatsprincipen.
Inom EU fördjupas integrationen. Maastrichtfördraget undertecknas – en viktig milstolpe som inför tydliga regler för en framtida gemensam valuta, men också för unionens utrikes- och säkerhetspolitik. Fördraget lägger grunden för ett närmare samarbete inom rättsväsendet och inrikespolitiken. Parlamentet får en större beslutsfattande roll med det nya så kallade medbeslutandeförfarandet. Varje ny EU-kommission behöver nu också Europaparlamentets stöd för att kunna tillträda.
Den inre marknaden införs med 12 deltagande EU-länder 1993, där människor, varor, tjänster och kapital kan röra sig fritt över gränserna. Idag är alla 27 EU-länder en del av den inre marknaden, men även Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.
För första gången kan EU-medborgare som bor i ett annat EU-land än sitt eget rösta i EU-valet i landet där de bor, även om de inte är medborgare där. Det gör det möjligt för dem att utöva sina demokratiska rättigheter oavsett var i EU de bor. Det är ännu ett steg mot en verkligt europeisk demokrati.
1999: Europas gränser bryts ner
Väljarna i Finland, Sverige och Österrike deltar i EU-valet för första gången.
I mars 1999 avgår EU-kommissionen under ordförande Jacques Santer på uppmaning av Europaparlamentet.
Amsterdamfördraget träder i kraft i maj 1999. Fördraget förenklar och breddar medbeslutandeförfarandet så att parlamentet blir likvärdig medlagstiftare tillsammans med rådet på många områden. Samtidigt kastas blickarna mot Östeuropa, där många länder är på väg att bli medlemmar av EU.
Schengenavtalet som undertecknats 1995 träder i kraft i de första sju länderna: Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Tyskland. Det blir nu möjligt att resa mellan dessa länder utan att gå igenom någon passkontroll.
Väljarnas högsta prioritet är arbetslösheten, men även kampen mot droger och brott samt miljö- och konsumentskyddspolitiken är viktiga frågor för dem. Krisen i Kosovo diskuteras också mycket.