- Utställning: Tysk återförening
- Europaparlamentet och den tyska återföreningen
Europaparlamentets ledamöter såg Tysklands återförening som en historisk möjlighet att få ett slut på det delade Europa och stärka den politiska balansen, främja avspänning och fred, stimulera samarbetet mellan Europas folk och befästa demokratin och mångfalden på hela den europeiska kontinenten. Medan Europeiska rådet kämpade i flera månader för att de tolv EG-länderna skulle nå en gemensam hållning i Tysklandsfrågan, framhöll Europaparlamentet vid flera tillfällen att den tyska återföreningen måste gå hand i hand med ett starkare EG, som samtidigt skulle utvecklas till en politisk union, där även utrikes- och säkerhetspolitiska frågor skulle ingå. Det var också i parlamentet som kommissionsordförande Jacques Delors i januari 1990 förklarade att Östtyskland var välkommet i EG om landet så önskade.
Den 15 februari 1990 inrättade Europaparlamentet ett tillfälligt utskott för att titta närmare på hur Tysklands enande skulle påverka EG. Utskottets föredragande, britten Alan John Donnelly, fastställde snabbt hur detta bäst skulle ske. De två tyska republikerna förhandlade i nära samråd med övriga länder om de politiska, ekonomiska och finansiella villkoren för återföreningen, som slutligen skulle äga rum den 3 oktober 1990. Parallellt med detta fungerade det tillfälliga utskottet under nio månader som ett nav för parlamentets verksamhet i Tysklandsfrågan.
De tjugo medlemmarna i utskottet, där tre var tidigare utrikesministrar, klargjorde först hur återföreningen skulle gå till och vilka konsekvenser den kunde få för EG-institutionernas funktionssätt. Bland annat undersökte de om de europeiska fördragen behövde ses över. Det tillfälliga utskottet kartlade också de budgetmässiga och finansiella utmaningarna för EG. Dessutom tittade man noga på Östtysklands handelsskyldigheter och vad det tyska enandet skulle innebära för militärallianserna. Som ett led i utskottsarbetet inhämtades yttranden från parlamentets övriga utskott för att bättre kunna bedöma följderna av en enad tysk stat för EG:s politikområden och gemensamma strategier.
Samtidigt som det tillfälliga utskottet var mitt uppe i sitt arbete antog parlamentet en rad viktiga resolutioner, till exempel i april, juli och oktober 1990, om hur EG såg på återföreningen och hur den skulle påverka den europeiska integrationen. Europaparlamentet framhöll där att det enade Tyskland måste bidra till att stärka den europeiska gemenskapen politiskt och ekonomiskt, driva på den ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen i både före detta Östtyskland och hela gemenskapen samt underlätta kontakterna mellan EG och länderna i Central- och Östeuropa.